EU & arbetsrätt 2 2024

Europadomstolen går vidare med Hamnarbetarförbundets klagomål

• Kränks Hamnarbetarförbundets föreningsrätt enligt artikel 11 i Europakonventionen av att det inte är möjligt att utkräva sanktioner för brott mot organisationens kollektivavtal? Kränks förbundets rätt till en rättvis rättegång enligt konventionens artikel 6 av att de partsnominerade ledamöterna i Arbetsdomstolen medverkat till den lagstiftning de sedan tillämpat i mål om organisationens medlemmar? Det är frågor som Europadomstolen för mänskliga rättigheter nu har bett Sveriges regering yttra sig över med anledning av Hamnarbetarförbundets klagomål från 2023 (se EU & arbetsrätt nr 2/2023 s. 2).

Det är en dom från svenska Arbetsdomstolen, AD 2023 nr 25, som Hamnarbetarförbundet nu menar kränker Europakonventionen. Bakgrunden är en organisationsstrid mellan Transportarbetareförbundet och Hamnarbetarförbundet som båda har kollektivavtal med arbetsgivaren Göteborgs hamn. Kollektivavtalen är identiska men eftersom Hamnarbetarförbundets avtal är ett andrahandsavtal kan förbundet enligt AD:s praxis inte få skadestånd för brott mot reglerna.

Hamnarbetarförbundet har redan tidigare klagat till Europadomstolen med anledning av liknande domar från AD men klagomålet avvisades av formella orsaker (se EU & arbetsrätt nr 3/2021 s. 2 och nr 3/2022 s. 3).

Den här gången har Europadomstolen emellertid beslutat be den svenska regeringen svara på frågor om huruvida AD:s sammansättning är förenlig med rätten till rättvis rättegång och om dess praxis om andraavtalets ställning försvårar för Hamnarbetarförbundet i sådan uträckning att dess föreningsrätt kränkts.

Att domstolen ställer frågor till parterna innebär i och för sig inte att målet nödvändigtvis kommer att avgöras med en dom, men inte desto mindre har alltså Hamnarbetarna tagit sig ett steg närmare ett avgörande från människorättsdomstolen i Strasbourg.

Staten har bett om uppskov med sitt svar till början av september och framhåller att målet gäller viktiga aspekter av regleringen av den svenska arbetsmarknaden.

Det är bara att hålla med – går målet till avgörande kommer Europadomstolen att uttala sig om några av den svenska modellens mest karaktäristiska drag: minoritetsorganisationens och andraavtalets svaga ställning och de partsnominerade ledamöterna i Arbetsdomstolen.

Niklas Selberg, docent
Lunds universitet

Europadomstolen, ansökan 25947/23, inkommen den 15 juni 2023