EU & arbetsrätt 4 2024
EU-domstolen underkände regel som skulle motverka brevlådeföretag – men resten av "vägpaketet" står fast
• Reglerna om utstationering av förare inom vägtransportsektorn och om ”avkylningsperioder” mellan cabotagetransporter står fast. Däremot upphäver EU-domstolen den regel som innebär att fordon som kör internationella transporter måste återvända till etableringsstaten var åttonde vecka. Det blev resultatet när domstolens stora kammare på en och samma gång avgjorde femton olika mål där sju av EU:s medlemsstater försökte välta det så kallade vägpaketet från 2021 över ända.
Vägpaketet (”rörlighetspaketet”, ”mobilitetspaketet”) bestod av tre rättsakter som dels skulle förbättra arbetsvillkoren för dem som kör internationella transporter, dels motverka social dumpning genom brevlådeföretag och missbruk av möjligheten att köra tillfälliga inrikestransporter i länder där företaget inte är etablerat, så kallat cabotage (se EU & arbetsrätt nr 3–4/2020 s. 5).
I förhandlingarna om vägpaketet hade låglöneländerna i Central- och Östeuropa hårdnackat slagits mot länder (däribland de nordiska) som anser sig utsatta för illojal konkurrens från utländska transportföretag. Så snart det hade antagits väckte Litauen, Bulgarien, Rumänien, Cypern, Ungern, Malta och Polen talan i EUdomstolen för att få hela eller delar av de tre rättsakterna ogiltigförklarade (se EU & arbetsrätt 3–4/2020 s. 6).
Men även motsättningarna mellan EU:s institutioner hade varit ovanligt svåra. Vanligtvis brukar de avslutande trepartsförhandlingarna mellan parlamentet, ministerrådet och kommissionen sluta med en kompromiss som alla tre kan leva med. Den här gången godtog kommissionen bara under protest den överenskommelse som parlamentet och ministerrådet hade kommit fram till (se EU & arbetsrätt 1/2020 s. 1). Den vände sig mot en av de regler som skulle motverka social dumpning genom brevlådeföretag och som innebar att fordonen måste återvända till etableringsstaten var åttonde vecka. Det skulle leda till en ökning av onödiga utsläpp, föroreningar och trafikstockningar och stod i motsättning till målet att EU ska vara klimatneutralt senast 2050. Kommissionen skulle därför göra en analys av vilka konsekvenser reglerna skulle få för klimatet, miljön och den inre marknadens funktion och eventuellt lägga fram ett nytt lagförslag..
Det behöver den nu inte bekymra sig om. När EU-domstolen nyligen avgjorde målet fick de sju sökande medhåll på en punkt: kravet att fordonen ska återvända till etableringslandet var åttonde vecka ogiltigförklarades. Enligt domstolen hade parlamentet och ministerrådet inte klart och entydigt kunnat visa vilka fakta de grundade kravet på. Därmed kunde de inte heller övertyga domstolen om att de hade haft ett tillräckligt underlag för att kunna bedöma om det var proportionellt (punkt 737 i domen).
Alla övriga yrkanden lämnades utan bifall av EU-domstolen. Vägpaketet förblev alltså i stort sett intakt.
Domen lär vara en av de mest omfattande som EU-domstolen någonsin har avgivit. Den innehåller 1 496 numrerade stycken och är minst sagt svårgenomtränglig. För varje yrkande angavs tre-fyra grunder och domstolen går noggrant igenom dem alla. För den som är intresserad av hur domstolen resonerar i mål där EU:s lagstiftare påstås ha överskridit sin kompetens (se C-19/23 Danmark mot Europaparlamentet och Rådet) kan det dock finnas en del att hämta i domen.
I skrivande stund finns den dock bara på sex språk (däribland engelska och franska). Generaladvokatens förslag till dom finns dock på danska, finska och svenska. Redan hans känslosamma inledning där han talar om en risk för en spricka mellan två olika visioner för EU är värd att läsa.
Kerstin Ahlberg
Förenade målen C‑541/20 till C‑555/20, Litauen, Bulgarien, Rumänien, Cypern, Ungern, Malta och Polen mot Europaparlamentet och Europeiska unionens råd, dom 4 oktober 2024
