EU & arbetsrätt 2 2025
Ministerrådet och parlamentet överens
om europeiska företagsråd
• Det ska bli enklare att inrätta arbetstagarrepresentation i multinationella företag och företagsråden ska bli bättre finansierade och bättre skyddade – det är ambitionen bakom revideringen av direktiv 2009/38 om europeiska företagsråd. Ministerrådet och Europaparlamentet har förhandlat sedan februari i år och nu är överenskommelsen på plats. Ett antal stötestenar kring företagsråden (se EU & arbetsrätt nr 1/2024 s. 4 och 3/2024 s. 5) hanteras i överenskommelsen och reglerna förtydligas i flera avseenden.
• Gränsöverskridande fråga – begreppet som definierar ämnet för information och samråd enligt direktivet – är antingen en åtgärd som rimligen kan förväntas påverka arbetstagarna eller driftställen i mer än en medlemsstat eller en åtgärd som påverkar arbetstagarna eller driftställen i endast en medlemsstat, men där arbetstagare i en annan medlemsstat rimligen kan förväntas påverkas av följderna av åtgärden.
• Tidpunkten för informationsgivning preciseras och läggs tidigare. Information i gränsöverskridande frågor ska överlämnas vid ett sådant tillfälle, på ett sådant sätt och med ett sådant innehåll som gör det möjligt för arbetstagarrepresentanterna att ingående bedöma deras eventuella konsekvenser och vid behov förbereda samråd med behörigt organ på arbetsgivarsidan.
• Tidpunkten för samråd preciseras också. Samrådet ska äga rum vid en sådan tidpunkt, på ett sådant sätt och med ett sådant innehåll att arbetstagarrepresentanterna kan yttra sig innan beslutet fattas och på grundval av den information som lämnats av arbetsgivaren, och inom rimlig tid med hänsyn till hur brådskande frågan är. Arbetstagarrepresentanterna ska ha rätt till ett motiverat skriftligt svar från den centrala ledningen eller någon annan mer lämplig ledningsnivå innan beslutet om åtgärderna i fråga antas, förutsatt att arbetstagarrepresentanterna har yttrat sig inom rimlig tid.
• En annan ändring avser könsfördelning i företagsråden. När den centrala ledningen (arbetsgivarsidan) och det särskilda förhandlingsorganet förhandlar om att inrätta ett företagsråd ska de sträva efter att könsfördelningen i rådet blir jämn, dvs. att kvinnor och män vardera utgör minst 40 procent av ledamöterna. Om inte denna målsättning uppnås ska företagsrådet skriftligen informera arbetstagarna om orsakerna. Att målsättningen om könsbalans inte uppfylls hindrar inte att ett företagsråd bildas.
• Sekretessreglerna ändras. Information får hållas hemlig endast med stöd av objektiva kriterier som utgår från arbetsgivarens ”legitima” intressen. När det är möjligt ska sekretess tidsbestämmas. Arbetsgivaren får endast undanhålla information så länge som skälen för detta kvarstår. • Arbetstagarsidans tillgång till rättslig prövning förstärks, bland annat genom att arbetsgivarsidan ska stå för rimliga kostnader för juridiskt ombud åt arbetstagarsidan och för dess deltagande i rättsprocesser.
• Sanktionssystemet skärps. Det ska finnas lämpliga förfaranden för att rättigheterna och skyldigheterna i direktivet ska kunna verkställas på ett effektivt sätt. Det föreskrivs också särskilt att sanktionerna mot regelöverträdelser ska vara effektiva, avskräckande och proportionella. Sanktionerna ska beräknas utifrån arbetsgivarens omsättning.
Nu ska medlemsstaterna och parlamentet bekräfta överenskommelsen och juristlingvisterna granska texten. Medlemsstaterna ska ha genomfört de nya reglerna inom två år efter att ändringsdirektivet trätt i kraft och reglerna ska tillämpas senast fyra år efter ikraftträdandet.
Niklas Selberg,
docent
Lunds universitet
