EU & arbetsrätt 3 2025

Kommissionen: Svenska myndigheters sak att avgöra om kollektivavtalet strider mot EU-rätten

• Vi ser inga problem med den svenska arbetstidslagens överensstämmelse med EU-rätten. Frågan om den beredskapstjänst som föreskrivs i kollektivavtalet ska räknas som vilotid eller arbetstid ankommer dock på svenska domstolar att bedöma. Det skriver Europeiska kommissionen i sitt svar på ett klagomål från en svensk arbetstagare.

Klagomålet gällde kollektivavtalet för räddningstjänstpersonal i beredskap (RiB), det vill säga deltidsbrandmän. Enligt avtalet har dessa beredskap 168 timmar var tredje eller fjärde vecka, men beredskapstiden räknas inte som arbetstid vilket strider mot EU:s arbetstidsdirektiv (2003/88), menade den klagande. Hon hävdade också att inte heller den svenska arbetstidslagen fullt ut återspeglar domstolens rättspraxis om jourtid.

Kommissionen svarade i juli att den inte fann några problem med arbetstidslagens förenlighet med EU-rätten. Därefter påpekade den att frågan om också kollektivavtalets reglering är förenlig med arbetstidsdirektivet är de nationella domstolarnas sak att pröva. Avslutningsvis föreslår kommissionen att arbetstagaren kan försöka få sin sak prövad genom att vända sig ”till behöriga myndigheter, till exempel en ombudsman eller en domstol”. Därmed avslutade kommissionen ärendet.

I enlighet med svensk rätt visar statsmakten stort förtroende för parterna och deras kollektivavtal. Någon myndighet till vilken man kan klaga om man anser att ett kollektivavtal är i strid med EU-rätten saknas. Arbetsmiljöverket, som annars har tillsyn över arbetstidslagen, har ingen möjlighet att pröva om ett kollektivavtal är förenligt med EU-rätten. Det som återstår är att väcka talan i domstol. Parterna själva har dock ett begränsat intresse av att strida mot sina egna avtal.

Denna gång avslutade kommissionen alltså ärendet. Ett klagomål som detta kan annars leda till ett fördragsbrottsärende. Vi har nyligen genomgått en sådan process med anledning av kollektivavtalet Allmänna bestämmelsers reglering av dygnsvila i vårdsektorn (se EU & arbetsrätt 1/2023 s. 2, och 4/2023 s. 4), vilket ledde till att avtalet ändrades utanför ordinarie avtalsrörelse.

Det tidigare ärendet om dygnsvila har gjort möjligheten att klaga till kommissionen, istället för att påverka sin organisation, mer känd. Utifrån ett partsperspektiv är det såklart att föredra att medlemmar som är missnöjda med kollektivavtal hanterar det via sina organisationer. Såväl arbetsgivare som arbetstagare har ett intresse av att kollektivavtalen står sig och även att deras medlemmar respekterar avtalet under rådande avtalsperiod. Det har alltid varit angeläget för parterna att se till att deras avtal är förenliga med EU-rätten, men att dörren till enskildas klagan till kommissionen nu är känd gör det än mer angeläget.

Erik Sjödin,

docent Institutet för social forskning.