EU & arbetsrätt 3-4 2004


Nordiska länder på väg genomföra
direktivet om information och samråd

Sverige: Utvidgad informationsplikt på avtalslösa arbetsplatser föreslås

Utvidga informationsplikten i medbestämmandelagens 19 §! Det krävs för att genomföra direktivet om information och samråd i svensk rätt, menar den utredning som lämnade sitt förslag till regeringen i augusti (SOU 2004:85).

Utredningen drar slutsatsen att medbestämmandelagen (MBL) på de flesta punkter tillhandahåller ett mer omfattande skydd.

När det gäller de situationer som aktualiserar information och samråd uppfylls direktivets krav på arbetsplatser som har kollektivavtal genom 11 och 19 §§ MBL. Enligt 19 § åläggs arbetsgivare att hålla kollektivavtalsslutande arbetstagarorganisation underrättad om hur verksamheten utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt och om riktlinjerna för personalpolitiken. Enligt 11 § skall arbetsgivaren på eget initiativ förhandla med sådan arbetstagarorganisation före beslut om viktigare förändring av verksamheten.

Arbetstagare på arbetsplatser som saknar kollektivavtal tillerkänns däremot inte samma rättigheter, vilket utredningen menar att direktivet kräver. De enda som kan undantas från rätten till information och samråd är nämligen arbetstagare vid företag med färre än 50 anställda och besättningar på fartyg på öppna hav. Det tycks dock räcka att arbetsplatser med organiserade arbetstagare omfattas. Direktivet är inriktat på att utveckla en social dialog. Enligt svensk terminologi är det arbetsmarknadens parter som är delaktiga i denna, d v s på arbetstagarsidan fackliga organisationer.

Utredningen föreslår därför en ny bestämmelse, enligt vilken informationsplikten i 19 § första meningen MBL utsträcks till att omfatta arbetstagarorganisationer på kollektivavtalslösa arbetsplatser. Därigenom får dessa organisationer också en faktisk möjlighet att begära förhandling enligt 10 § MBL om de önskar. Även kraven på samrådsmöjligheter uppfylls därmed.

Direktivet föreskriver att arbetstagarrepresentanterna skall garanteras skydd och tillräckliga garantier för att utöva sitt uppdrag. Utredningen föreslår därför att representanter för kollektivavtalslösa fackliga organisationer inte skall få förvägras rätt till ledighet för att ta emot informationen. Ett sådant skydd saknas idag för dem som representerar avtalslösa organisationer.

Petra Herzfeld Olsson

Fler artiklar i serien:
- Norge: Lagförslag lämnar många frågor obesvarade
- Danmark: Första allmänna lagen om information och samråd
- Finland: Små ändringar i samarbetslagen
- Storbritannien: Dubbla trösklar att passera för att få rättigheter enligt direktivet

Arbetslivsinstitutet Eu & arbetsrätt

Institutet för social civilrätt | Webbredaktör