Lägre traktamenten för kabinpersonalen kan motiveras om facken prioriterade olika
Att traktamentena regleras i två separata kollektivavtal slutna med skilda fackförbund är inte i sig tillräckligt för att rättfärdiga att kabinpersonalen får lägre traktamenten än piloterna. Det kan motiveras endast om arbetsgivaren kan lägga fram konkreta bevis för att skillnaden följer av ett berättigat mål som inte har samband med kön, exempelvis att de två fackförbunden haft olika prioriteringar under kollektivavtalsförhandlingarna. Det skriver EU-domstolens generaladvokat i sitt förslag till dom i det uppmärksammade Stavla-målet som oroar arbetsmarknadens parter i Danmark och Sverige (se EU & arbetsrätt nr 3/2003 s. 1).

Efter parternas misslyckande: Nya tag från kommissionen om rätt att koppla ner
Bör EU agera för att förbättra villkoren vid distansarbete och för att säkerställa en rätt för arbetstagare att koppla ner (right to disconnect)? Det frågar nu Europeiska kommissionen arbetsmarknadens parter på EU-nivå. Initiativet är en konsekvens av att parterna förra året misslyckades i sina ambitioner att sluta ett avtal med regler om distansarbete som skulle göras bindande genom ett EU-direktiv (se EU & arbetsrätt nr 3/2022 s. 1 och nr 4/2023 s. 1).

Nytt direktiv ska motverka att praktikanter utnyttjas
Praktikanställning kan å ena sidan motverka ungdomsarbetslöshet och låg rörlighet på arbetsmarknaden. Å andra sidan finns det risk att reguljära anställningsförhållanden kamoufleras till praktikplatser och att praktikanter inte får del av rättigheter som tillkommer arbetstagare, menar Europeiska kommissionen. Därför föreslår den nu ett direktiv med principer och åtgärder för att säkerställa att praktik inte får denna negativa inverkan på arbetsmarknaden.

Stora företag blir skyldiga ta ansvar för negativa effekter på mänskliga rättigheter och miljö
Nu blir stora företag tvungna att ta ansvar för negativa effekter på mänskliga rättigheter och miljö som orsakas av deras verksamhet, sedan direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag antagits av ministerrådet i slutet av maj. Även rättigheter kopplade till arbete omfattas av direktivet. Det rör sig bland annat om förbudet mot tvångsarbete och de värsta formerna av barnarbete, men också fackliga rättigheter och rätten till lika lön. Direktivets rättsliga grund är dock artikel 50 i EUF-fördraget, vilket innebär att det primärt syftar till att förverkliga etableringsfriheten och samordna skyddsåtgärder för bolagsmäns och tredje mans intressen.

Arbetstagare ska skyddas mot risker med AI-system för rekrytering och arbetsrelaterade beslut
EU-länderna har nu slutligt antagit förordningen om artificiell intelligens (AI). Förordningens syfte är att säkerställa respekten för EUmedborgarnas grundläggande rättigheter samtidigt som investeringar och innovation inom AI stimuleras. Förordningen reglerar i huvudsak förpliktelser för olika aktörer som ansvarar för AI-systemen. Om förpliktelserna uppfylls kommer arbetstagare att få ett ökat skydd mot risker kopplade till arbetsgivares användning av AI för rekrytering, arbetsledning med mera.