Regler om kollektiva uppsägningar gäller också när arbetsgivaren vill ändra arbetsvillkoren
Proceduren i direktivet om kollektiva uppsägningar (98/59) måste följas även när en arbetsgivare visserligen erbjuder arbetstagarna fortsatt anställning men kräver att de godtar kraftigt försämrade anställningsvillkor. Det har nu Efta-domstolen slagit fast i målet mellan den isländska staten och tre fackförbund som organiserar teknisk och administrativ personal vid Islands universitetssjukhus LSH (se EU & arbetsrätt nr 3/2022 s. 2).

Hamnarbetarförbundet gör nytt försök i Europadomstolen
Hamnarbetarförbundets föreningsfrihet och rätt till rättvis rättegång kränks av svenska staten. Det framförs i ett nytt klagomål från förbundet till Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna. Det är domen AD 2023 nr 25, där Arbetsdomstolen slog fast att arbetsgivaren Göteborgs hamn inte behövde tillämpa Hamnarbetarförbundets kollektivavtal, som enligt förbundet innebär att Europakonventionens artiklar om rätt till rättvis rättegång, om föreningsfrihet och om förbud mot diskriminerings har kränkts.

Åldersdiskriminerad fackordförande får skadestånd
Danskan Karen Retvig, som inte fick ställa upp till omval som ordförande i sitt fackförbund eftersom hon fyllt 60 år, har nu – tolv år senare – tillerkänts 25 000 danska kronor i skadestånd av Østre Landsret.

Krisinstrumentet ska inte påverka rätten till kollektiva förhandlingar och stridsåtgärder
Rätten till kollektiva förhandlingar och att vidta kollektiva stridsåtgärder ska inte påverkas av EU:s krisinstrument för den inre marknaden. Det är medlemsstaternas regeringar överens om enligt den allmänna riktlinje inför förhandlingarna med Europaparlamentet som ministerrådet antog i början av juni. Europafackets farhågor ser alltså ut att komma på skam.

Direktiv om plattformsarbete ett steg närmare förverkligande
En politisk kompromiss i ministerrådet den 12 juni är ett viktigt steg mot förverkligandet av ett direktiv om bättre arbetsvillkor för plattformsarbete. Beslutet, en så kallad allmän riktlinje, innebär att förhandlingarna om en slutlig text nu kan inledas med Europaparlamentet. Medlemsstaternas regeringar vill se flera förändringar jämfört med Europeiska kommissionens direktivförslag från december 2021 (se EU & arbetsrätt 4/2021, s. 1-2).