EU och arbetsrätt  
Nordiskt nyhetsbrev
nr 1 2022
Publicerad: 2022-04-01
 
Prenumerera Tidigare nummer

 

ÖVERRASKANDE DOM OM DIREKT EFFEKT Enskilda kan kräva proportionella sanktioner med stöd av direktivregler
Av artikel 20 i direktivet (2014/67) om tillämpning av utstationeringsdirektivet (96/71) framgår att medlemsstaterna ska införa effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner för arbetsgivare som inte uppfyller sina arbetsrättsliga skyldigheter. I ett nytt storkammaravgörande har EU-domstolen slagit fast att privata subjekt kan stödja sig direkt på direktivartikeln för att kräva att nationella sanktioner åsidosätts för att de är oproportionerligt stränga.

Tillämpningsdirektivet har inte genomförts korrekt – men vill kommissionen utmana den danska modellen?
I juli förra året fick 24 av EU:s 27 medlemsländer varsin formell underrättelse där Europeiska kommissionen ifrågasatte deras sätt att genomföra direktivet om tillämpningen av utstationeringsdirektivet (96/71). Ett av länderna vad Danmark. På en punkt skulle Danmark sannolikt fällas om kommissionen driver saken till EUdomstolen – men frågan är om den verkligen vill gå så långt, skriver Ruth Nielsen.

Ska Norge och Island genomföra minimilönedirektivet – eller är det inte ”EES-relevant”?
Kommer Norge och Island att behöva genomföra EU:s direktiv om tillräckliga minimilöner när (om?) det antas? Det är inte givet, trots att de två länderna blir bundna av de flesta arbetsrättsliga EU-direktiv på grund av avtalet om det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES. På samma sätt är frågan om arbetsvillkorsdirektivet (2019/1152) är ”EES-relevant”.

”Gult kort” från Sverige mot plattformsdirektiv Danmark och Finland mer positiva
Förslaget till direktiv om bättre arbetsvillkor vid plattformsarbete undergräver arbetsmarknadens parters självbestämmande och hotar den svenska arbetsmarknadsmodellen. Därmed strider det mot principen att EU ska vidta åtgärder bara om syftet inte kan uppnås av medlemsstaterna själva (närhetsprincipen). Det menar Sveriges riksdag som har lämnat in ett ”gult kort” mot förslaget. Danmark och Finland går inte så långt, men även för dem tycks förslaget om när en plattformsarbetare ska anses anställd av plattformen vara en stötesten.

Svagt skydd för föreningsfriheten för arbetande fångar
Åtnjuter fängelseinterner föreningsfrihet enligt artikel 11 i Europakonventionen? Den frågan ställdes på sin spets efter att en förening av fångar i ett fängelse i Ryssland hade upplösts genom ett beslut i lokal domstol. Fångarna arbetade vid ett sågverk och med olika underhållsarbeten i fängelset. Deras fackförening hade anslutit sig till den oberoende fackliga centralorganisationen i Yakutsk. Denna överklagade beslutet att upplösa föreningen, men förlorade med motiveringen att fångarbete är ett straff som inte ger utrymme för att de organiserar sig för att bevaka yrkesmässiga eller ekonomiska intressen.

 

 
 

 

Svensk talesperson för regeringssidan i ILO:s föreningsfrihetskommitté
Förslag till regler om företags ansvar för klimat och mänskliga rättigheter
Skärpta regler om skydd mot carcinogener och mutagener
Fem års preskriptionstid OK vid brott mot utstationeringsregler
Hushållsarbetets särdrag motiverar inte sämre socialt skydd
Gediget tillskott till litteraturen om arbetskraftsexploatering



Insiktsfull avhandling om globala ramavtal i multinationella företag
   

 



Nya mål
Kalendariet
I bokhandeln
---------------------------
Ladda ner EU och arbetsrätt som pdf Nyhetsbrevet som PDF

 



Läs också webbmagasinet Arbeidsliv i Norden som bevakar aktuella utvecklingar och teman på den nordiska arbetsmarknaden.




EU & arbetsrätt får ekonomiskt stöd av Nordiska ministerrådet
 
       
       
       
   

 

 
     
       
 
EU & arbetsrätt ges ut av Institutet för social civilrätt vid Stockholms universitets juridiska institution i samarbete med Svenska handelshögskolan i Helsingfors, Handelshøjskolen i Köpenhamn, Helsingfors universitet, Fafo Institutt for arbeidslivs- og velferdsforskning, Oslo universitet, Köpenhamns Universitet, Lunds universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet, Handelshøyskolen BI och Aarhus universitet.
Redaktör och ansvarig utgivare: Kerstin Ahlberg, tel +46 (0)8 16 32 86 • fax +46 (0)8 612 41 09
I redaktionen: Kristin Alsos, Niklas Bruun, Gina Bråthen, Laura Carlson, Örjan Edström, Ronnie Eklund, Stein Evju, Petra Herzfeld Olsson, Jens Kristiansen, Ulla Liukkunen, Ruth Nielsen, Birgitta Nyström och Natalie Videbæk Munkholm.
Postadress: Institutet för social civilrätt, Juridiska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm, Sverige.
ISSN: 1402-3008