Åtal mot offer för människohandel kränkte rätten till rättvis rättegång
Hindrar staternas skyldighet att motarbeta tvångsarbete dem från att väcka åtal mot offer för människohandel? Kräver rätten till en rättvis rättegång att myndigheterna utreder om de tilltalade varit offer för människohandel? För första gången har Europadomstolen fått tillfälle att komma in på dessa frågor om artikel 4 respektive 6 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter (EKMR).

Danska Højesteret: Publicering av uppgifter om utstationeringar stred mot den fria rörligheten
Att uppgifter ur utstationeringsregistret blev allmänt tillgängliga stred mot EUrättens princip om fri rörlighet för tjänster. Det konstaterar Danmarks Højesteret efter att ha gjort en ovanligt djupgående analys av de regler som ska göra det möjligt att kontrollera att utstationerade arbetstagare får lön och arbetsvillkor enligt dansk standard.

Rättstjänsten: Minimilönedirektiv kan antas om det ändras
Förslaget till direktiv om tillräckliga minimilöner kan antas med EUF-fördragets artikel 153.1.b om anställningsvillkor som rättslig grund om vissa ändringar görs. Det menar ministerrådets rättstjänst som nu har yttrat sig sedan bl.a. Danmark och Sverige ifrågasatt att EU alls har kompetens att lagstifta om minimilöner i medlemsländerna (se EU & arbetsrätt nr 3–4/2020 s. 3 och 4).

Kommissionen: Nya vägtransportregler orsakar för stora utsläpp
Två regler i det så kallade vägpaketet som antogs i somras kan komma att orsaka ökade utsläpp av koldioxid på 3,3 ton om året, plus 704 ton kväveoxid och 251 ton atmosfäriska partiklar. Det hävdar Europeiska kommissionen som nu har presenterat sina konsekvensanalyser av ett par bestämmelser som den bestämt motsatte sig när vägpaketet förhandlades fram (se EU & arbetsrätt 3–4/2020 s. 5 och s. 6). Enligt kommissionen går reglerna stick i stäv med EU:s klimat- och miljöpolitik. Därför kommer den nu att ta upp nya diskussioner med medlemsstaterna och Europaparlamentet.

Diskrimineringsförbudet gäller även inom samma skyddade grupp
En arbetsgivare som ställer upp villkor för att arbetstagare med funktionsnedsättning ska kunna få en viss förmån, kan göra sig skyldig till diskriminering av arbetstagare med funktionsnedsättning som inte uppfyller villkoret. Diskrimineringsförbudet gäller alltså även i förhållande till andra personer med funktionsnedsättning, enligt en ny dom av EU-domstolens stora avdelning.