POLITISK HELOMVÄNDNING:
EU:s minimiregler ska vara maximum
– och småföretag ska helst undantas
I skuggan av besluten om EU:s fi nanspolitiska regelverk den 8– 9 december ställde sig alla de 27 medlemsländernas stats- och regeringschefer också bakom ett förslag från Europeiska kommissionen som innebär en helomvändning i synen på arbetsmiljöpolitiken med hänvisning till EU:s tillväxtstrategi Europa 2020 och den ekonomiska krisen. Det marknadsförs under rubriken ”Att minska regelbördan för små och medelstora företag” och innebär bland annat att kommissionen ska ”hjälpa” medlemsstaterna att avstå från vad den kallar gold plating, dvs. att anta strängare regler än EU:s minimiregler.

Politiskt avtal om stärkta insatser mot social dumpning
Stärkt kontroll av utländska företag och ökad användning av arbetsklausuler vid offentlig upphandling är två av beståndsdelarna i ett avtal om stärkta insatser mot social dumpning som den danska regeringen och Enhedslisten ingick i samband med överläggningarna om statsbudgeten för 2012. Totalt 65 miljoner danska kronor avsätts för insatserna..

Praktiska och politiska problem när EU ska anslutas till Europakonventionen
Enligt Lissabonfördraget ska EU ansluta sig till Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Då blir Europadomstolen i Strasbourg överordnad EUdomstolen när det gäller skyddet för exempelvis föreningsrätten. Men frågan är hur anslutningen ska gå till. Här fi nns både praktiska och politiska problem.

Provokation men inte förolämpning ryms inom facklig yttrandefrihet
Under hösten har Europadomstolen för mänskliga rättigheter avgjort två mål där frågan om yttrandefriheten för fackligt aktiva stått i fokus. Av utgången i målen står det klart att även i dessa sammanhang får offentliga arbetsgivare och politiker tåla ett större mått av kritik än privatpersoner. Samtidigt har grovheten i de kränkande yttrandena betydelse för om de kan anses ligga inom den fackliga yttrandefrihetens gränser. Domstolen fäster också betydelse vid det fackliga syftet.

Personaldomstolen: Stadgan ger inte rätt till kollektiva förhandlingar
Varken EU-stadgan om grundläggande rättigheter, Europakonventionen om mänskliga rättigheter eller Europarådets sociala stadga medför någon skyldighet att inrätta en procedur för kollektiva förhandlingar eller att tillerkänna fackföreningar en rätt till medbestämmande vid utformningen av arbetstagarnas anställningsvillkor. Detta något överraskande besked gav EU:s personaldomstol i slutet av september i en tvist mellan Europeiska Centralbanken (ECB) och en av dess tidigare tjänstemän.